
Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.
Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.
/Eeva Kilpi
Jag älskar den här dikten.
Tänk så galet att jag lyckades träffa Magnus.
Ibland får man nästan nypa sig i armen för att förstå att jag,
lilla jag, har haft turen att träffa en så himla fin man.
Och hur konstigt det var att det blev vi.
Nu ska jag berätta hur det gick till!
Jag flyttade till Stockholm hösten 2005, sommaren som följde behövde jag sommarjobb och jag letade och letade men det var döfött utan kontakter. Min mamma kom på den smarta idén att fråga Mange, en man som gick samma butikschefsutbildningen som henne. Sagt och gjort, den här Mange bad mamma att be mig ringa upp honom vilket jag gjort. Vi bestämde att jag skulle komma till butiken för ett möte. Jag var rätt nervös och hade förberett CV och meritförteckningar osv, osv. Efter 5 min var jag anställd utan att visa ett enda papper, lättad med lite besviken för att jag inte fick visa mina betyg...
Den sommaren jobbade jag, men när det blev höst fanns det ingen plats för mig som ville jobba kvar och ta ett uppehåll från skolan. Jag började då jobba på en annan butik, men åkte på kräftskiva med Manges butik. Då fick jag veta att en kille skulle sluta och att det fanns möjlighet för jobb åt mig. Samma dag som jag skulle skriva kontrakt på nya butiken sa jag upp mig :)
Efter det jobbade vi ihop, jag tyckte att Magnus var en bra chef. Men inget mer med det. På våren bestämde vi oss för att ha kick-off med judo och sedan middag. Kvällen var lyckad men blev väldigt lugn och kort, jag skulle sova hos en kollega och på väg dit messade jag Magnus och frågade om han ville komma på efterfest. Självklart! Han dök upp med en knippe öl och berättelsen om en arg taxichafför.
Morgonen efter vaknade jag mer än lovligt bakis (snarare fortfarande berusad). Jag låg på en madrass på golvet, Magnus låg ihopvikt på den lilla,lilla soffan. Av nån anledning som varken han eller jag vet tog någon av oss modet till sig så hamnade han på madrassen vid mig och vi låg och snackade hela morgonen. Väldigt mysigt... Men mysa med chefen, ajaj...
Senare fick vi veta att vi snapsat absinth ur chamapagneglas vid femtiden på morgonen, inget som någon av oss minns.. Hmm.
Senare den veckan var det påsk och jag skulle hem till stugan. Vi hade då börjat messa en hel del och på långfredagskvällen lyckades jag peppa Magnus att ringa mig. Jag satt ute i vår iskalla bil och hade en otroligt pirrig känsla i hela kroppen. Min bästa vän fick läsa alla inkommande och utgående sms och analysera dem... Därefter kom jag hem igen och vi bestämde oss för att ha en "dejt". Magnus hämtade mig en bit från jobbet så att ingen skulle se och vi åkte hem till honom. Han var supernervös och jag var nog ännu mer nervös. Det bjöds på GT till fördrink och sönderpepprad kyckling med ris till middag.
Eftersom vi båda var nervösa blev det lite stelt och jag tänkte, det här blir det nog inget av..
Men vi fortsatte träffas, i smyg, eftersom vi inte ville att nån på jobbet skulle veta.
Vi var ute på långa promenader nästa varje dag och pratade och messade helt sjukt mycket. Magnus hade månaden innan vi träffades skickat 48 sms, en månad senare var han uppe i 952 sms.
Det blev bara helt rätt, allt var så enkelt, allt var så kul. Att man kunde ha såhär kul med en annan människa hade jag aldrig fattat! När mamma ringde var jag "ute med en vän" och hon började fråga om vem den här vännen egentligen var. Eftersom Magnus kände henne innan han lärde känna mig tyckte han att det var ett svek att han blev tillsammans med mig.
Men en dag samlade han mod och ringde henne för att berätta att det var han som var "vännen".
Och på den vägen är det.. Vår kärlekshistoria har bara börjat.